V.28.
Det går så sjukt fort att inte ens jag hänger med. Jag är fortfarande kvar i v.19-20 mentalt. Jaja.
Krämporna då. Usch va jag inte vill vara gravid längre. Jag trivs inte alls med de här och mår nästan dåligt psykiskt. Det känns som att jag väger 300kg. Jag orkar ingenting och den som blir lidande är stackars Elsa. Och jag har 11 veckor kvar. Minst, kanske 13. Jag kan inte sova om nätterna och jag tappar andan så fort jag lägger mig på rygg.
Jag mådde aldrig såhär med Elsa. Aldrig.
Belöningen gör ju allt värt de i slutändan, men jag kan ju lova att fabriken är stängd för gott efter denna gång.
Min dotra då, vår alldeles fantastiska lilla dotter. Jag skrattar åt henne varje dag. Jag glädjs med hennes framsteg varje dag. Det händer så himla mycket just nu i hennes utveckling att man blir tok varm i hjärtat. Hon pratar. Ja, vi fattar iaf va hon säger ;) men ingen annan.. He he. Framförallt ska hon bli storasyster. Kan jag inte alls fatta att de ska komma en till bebis till vår familj. Lite som när jag var gravid första gången. Det känns som att jag är helt ovetandes vad som komma skall...
